|
Marie Eisersiö |
|
Marie Eisersiö |
Ett faktablad om hästens utfodring
med fokus på vilka problem som kan uppkomma vid felutfodring
http://skolor.nacka.se/brannhall/blaskan/thomas/..%5CMadeleine%5Chast%5Cballe.jpg
Mikaela Björkman, Maria Bornhede, Marie Eisersiö, Emma Filipsson
Etologi och djurskyddsprogrammet, Skara
Sveriges Lantbruksbruksuniversitet 2008
Behov: Den vuxna hästens underhållsbehov av energi (MJ) beror till största delen på hästens vikt och kan variera med 10 % för hästar av samma vikt, beroende på ras och temperament. Hästen har ett ökat näringsbehov vid arbete. För en häst som arbetar mycket och hårt kan det vara svårt att täcka energibehovet med enbart grovfoder såvida detta inte är av en mycket god kvalité. Kraftfoder som har en högre energitäthet (MJ/kg ts) än grovfoder, utfodras därför oftast som tillskottsfoder till den arbetande hästen. Arbete kräver också tillskott av protein, vatten, vitaminer och mineralämnen. Energi får hästen från kolhydrater, fett och protein. Den mängd protein som den vuxna hästen behöver för att underhålla och byta ut cellerna i kroppen är 6 g smältbart råprotein per MJ.
Hästar i det vilda betar 60-70 % av dygnet, dvs. 14 – 18 timmar per dygn och är skapade för att tugga under långa perioder. Om det går för fort att äta upp fodret kan hästen bli stressad och det kan leda till mag- och tarmproblem och beteendestörningar.
Vatten: En häst bör minst dricka 5 l vatten per 100 kg kroppsvikt och dag. För lite vatten kan ha dålig inverkan på hästens välbefinnande och prestationsförmåga och resultera i att den äter mindre och går ner i vikt.
Mineralämnen: Kalcium (Ca), fosfor (P), magnesium (Mg), natrium (Na), kalium (K), svavel (S) och klor (Cl) är ämnen som måste tillföras för att upprätthålla kroppsfunktionerna. Viktiga spårämnen är Selen (Se) och koppar (Cu).
Grovfoder: Ett bra grovfoder innehåller allt hästen behöver utom salt. Det innehåller aminosyror i lämplig kombination för hästar och även de vitaminer den behöver som t.ex. E-vitamin. Hästen bildar själv A-vitamin ur karoteninnehållet i grovfodret. Fibrerna cellulosa, hemicellulosa och lignin som finns i grovfodret är nödvändigt för att hästen skall kunna upprätthålla en bra tarmfunktion. Hästens underhållsbehov av energi bör i första hand täckas av grovfoder och man bör enligt svenska rekommendationer utfodra hästen med 1,5–2,0 kg hö/ 100 kg häst eller minst 1 kg torrsubstans (ts)/100 kg häst.
Kraftfoder: De vanligaste kraftfoder som kompletterar en foderstat med energi kan delas in i fyra grupper:
Spannmål: Koncentrationen av amylas, som spjälkar stärkelse, är i bukspottet låg och räcker endast till att spjälka stärkelse motsvarande 0,4 kg havre per 100 kg vikt och måltid. Får hästen för mycket stärkelse på en gång klarar inte tunntarmen av att spjälka all stärkelse och den fortsätter då ner i grovtarmen. Den osmälta stärkelsen kan ge upphov till feljäsningar i grovtarmen.
Fett: Fett innehåller ungefär dubbelt så mycket energi per kg som kolhydrater och protein. Bukspottet innehåller enzymet lipas, som spjälkar fett. Lipaset verkar på ytan av dropparna och för att göra detta effektivt måste fettet delas upp i små droppar. Många små droppar har större yta än en stor. För att dropparna inte skall slå ihop sig till större droppar, krävs emulgatorer som tillförs med gallan. Hästen har ingen gallblåsa och har därmed inget förråd, utan gallan tillförs i den takt den produceras i levern. Därför kan hästen bara spjälka små mängder fett åt gången men gör det effektivt. Hästen bör max få 75-100 g fett per 100 kg kroppsvikt och utfodringstillfälle. För mycket fett fortsätter osmält till grovtarmen, där det stör mikroorganismerna, och hästen kan få försämrad fibernedbrytning med bl.a. diarré som följd. Dessutom kräver en hög energitillförsel att hästen får ordentligt med motion för att inte bli överviktig.
Undervikt
Möjliga anledningar till varför hästen blir undernärd:
Det första tecknet på att hästen är för smal är när dess revben tydligt syns. En extremt undernärd häst kan se ut som ett vandrande skelett med utstående revben, höftben och ryggrad. Andra tecken är matt hårrem, djupa håligheter över ögonen och under svansen och insjunkna muskler. Hästen kan också ha diarré eller förstoppning. Även apati är ett tecken på undernärdhet – hängande huvud, uttryckslösa ögon och inget eller lite intresse för vad som händer runt den.
Under svältprocessen bryter hästen först ner det fett och de kolhydrater som finns lagrade i kroppen för att använda det som energi. När dessa lager är slut börjar den att bryta ner det protein som finns i bl.a. muskler och vävnader. Om man vid detta läge inte ingriper kommer hästen till slut att bli svag, få svårt att stå och döden kommer att inträffa. Om hästen har tappat mer än 50 % av sin kroppsvikt är chansen för att den kommer att överleva liten.
http://www.blazesequinerescue.com/images/slim.jpg
Lätt undernärda hästar kan bli helt återställda genom att få en ny foderstat som täcker deras underhållsbehov. Däremot kan grovt undernärda hästar få långvariga men även om de lyckas överleva. Det är viktigt att man försiktigt börjar öka den undernärda hästens foderstat och ger den ett energirikt hö i små givor. Efter ett par dagar kan man öka givan lite och långsamt fortsätta med detta tills hästen är uppe i den foderstaten den bör ha. Om man ökar foderstaten för snabbt kan detta chocka hästens kropp och leda till problem med hjärta, njurar, lungor och död inom 3-5 dagar efter den första fodringen.
Övervikt
När man inte känner revbenen på hästen så är den överviktig. En anledning till varför många hästar idag är överviktiga är att de går på bete under sommaren och äter bl.a. mycket kolhydrater som tillför stora mängder energi. Denna energi lagras i kroppen som fett inför vintern. Dagens hästar har inte vildhästens svältperiod under vintern utan får mat regelbundet och därmed inleds en ond cirkel.
Det kan även finnas fler orsaker till övervikt hos hästar.
http://www.igallopon.com/images/2006/216/fat.jpg
Det bästa sättet att minska övervikten hos hästar är att skära ner på energiintaget och öka hästens arbete – så att mer energi förbränns. När man pratar om att minska på energiintaget är det först och främst kraftfodret man menar. Om man minskar på grovfodret kan grovtarmens mikroorganismer och tarmmotoriken störas vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Man bör även ha koll på energiinnehållet i grovfodret och välja ett grovfoder med låg energihalt.
Övervikt hos hästar kan ibland leda till allvarliga följder:
Fång
Fång är en skada i hoven där lamellranden som håller ihop hovväggen med hovbenet förstörs. Detta kan resultera i en rotation av hovbenet vilket medför stark smärta och svår hälta.
(Bolillo = hovben, Pared = hovvägg. Se bild)
http://www.localriding.com/image-files/horse-laminitis-img.jpg
Orsaken till att hästen utvecklar fång är ofta okänd men vanligt är kolhydratöverskott och överutfodring. Dessa två faktorer kan även leda till Equine metabolic syndrome, som kan jämföras med vår typ 2 diabetes. Man har sett att detta tillstånd i sin tur ofta leder till fång.
Vid stora kraftfodergivor vid ett och samma utfodringstillfälle hinner inte all stärkelse spjälkas och tas upp i tunntarmen, som den gör i normala fall, utan går vidare till grovtarmen. När så sker bildas det ovanligt mycket mjölksyra genom att laktobaciller och streptokocker fermenterar dessa kolhydrater till mjölksyra, vilket medför att pH:t i grovtarmen sjunker.
I grovtarmen lever gramnegativa bakterier som bryter ner cellulosa. En förändring i miljön, som att pH:t sjunker medför att de dör. När de dör frisätts endotoxiner, dessa tas upp i blodet och påverkar hela hästen på en rad olika sätt bl.a. som fång. Man tror därför att det kan vara dessa endotoxiner som är den igångsättande faktorn till fång. Endotoxinerna frigör i sin tur andra ämnen som påverkar hela hästens blodcirkulation.
Fång kan även uppkomma p.g.a. fruktanet i växterna. Fruktan är en typ av kolhydrat som inte kan brytas ner i hästens tunntarm. Istället förs fruktanet direkt vidare till tjocktarmen där det snabbt fermenteras av mikroberna. Om hästen får i sig stora mängder fruktan ger det till följd att pH i tjocktarmen sjunker. De syrakänsliga bakterierna dör och de syratåliga bakterierna förökar sig. En del av dessa syratåliga bakterier producerar substanser som kan aktivera enzymer i hovväggen. Dessa enzymer, matrix metalloproteinase, bryter ner cellerna mellan hovväggen och hovbenet, vilket kan ge till följd att hovbenet roterar.
Fruktan bildas i växterna under fotosyntesen, alltså under solljus och används för tillväxt i växten. Så länge tillväxt kan ske förbrukas allt fruktan. Om tillväxt däremot inte är möjligt produceras detta socker i alla fall. Tillväxt är inte möjlig om temperaturen är för låg eller om det inte finns tillgång till vatten och/eller näringsämnen. Då kommer fruktanet istället lagras i växten för senare behov då det är möjligt att växa. Fruktan är också växtens skydd mot frost, vilket gör att fruktanhalten stiger kraftigt då temperaturen hamnar under 5 minusgrader. Överbelastning av betet medför att växterna producerar mer fruktan för att överleva.
Vad man bör tänka på för att minimera risken att hästen drabbas av fång är att:
Kolik
Kolik är ett samlingsnamn för magsmärtor av olika slag och är alltså ett symptom. Hästen kan få kolik av en mängd olika orsaker som till exempel högt parasittryck i tarmen, felutfodring, förändringar i utfodringsrutiner, ökad träning, långa transporter och ingen tillgång till vatten eller bete. Studier har visat att hos de flesta hästar med kolik har antingen foderbyte gjorts ca två veckor tidigare eller så har grovfodret varit av dålig kvalitet.
En orsak till kolik kan vara feljäsning av lättjästa kolhydraterna som vi tidigare nämnt. Denna feljäsning som följd av överutfodring av spannmål medför att jäsningen av socker och stärkelse ökar i blindtarmen och därmed sänks pH i tarmen och cellulosans smältbarhet minskar.
Hos en häst som fått i sig för stora mängder lättjästa kolhydrater bildas även stora mängder gas i form av koldioxid och metan. Gasbildning i tarm och i magsäcken kan leda till kolik och det låga pH som mjölksyran ger kan skada slemhinnan i blindtarmen. Dessutom dör många mikroorganismer av det låga pH värdet. De gramnegativa bakterierna innehåller endotoxiner, gifter, i sin cellvägg som frigörs då bakterien dör. Störningar i blodcirkulationen kan ske till följd av detta.
Då man byter från ett foder till ett annat foder behöver mikroorganismerna tid på sig att anpassa sig. En övergångsperiod då man långsamt ökar mängden av det nya fodret är att rekommendera för att hästen inte ska få en nedsatt effektivitet i jäsningen.
Hästen kan få grovtarmsförstoppning på grund av vattenbrist och det bör man tänka på när man transporterar hästen långt eller tränar den hårt. På vilket sätt man ger hästen vatten har ingen betydelse för kolikfrekvensen, dock har hästar med fri tillgång till vatten lägre kolikfrekvens än andra. Hästar som hålls utomhus utan tillgång till vatten löper ökad risk att råka ut för kolik. Vattenflödet i vattenkoppen bör kontrolleras för att veta hur mycket vatten hästen får i sig. Ett för långsamt vattenflöde gör att hästen dricker mindre.
http://www.admani.com/AllianceEquine/images/DigestiveTract.jpg
Gräs innehåller mycket vatten och under betet får hästen i sig det mesta vattnet på den vägen. En gradvis övergång till ett torrare grovfoder i form av hö eller hösilage är att rekommendera för att undvika förstoppningskolik. Även för lite fibrer i form av grovfoder kan orsaka förstoppningskolik. När vattenhalten blir för låg kan fodret packa ihop sig i tarmarna.
Att krubbitning och luftsnappning skulle leda till kolik finns det inga bevis för. Däremot kan dessa beteendestörningar vara en indikation på att andra faktorer i hästens miljö kan göra den mera mottaglig för kolik. Man har sett ett samband mellan avmaskningsmedel och kolik. Vad koliken beror på är lite svårt att avgöra, den kan bero på omställningen som sker i kroppen när maskarna snabbt dör. Ett sätt att undvika detta skulle vara att hålla parasittrycket nere genom att avmaska regelbundet.
Magsår
Hästens mage kan delas in en övre körtelfri del och en undre del med saltsyraproducerande körtlar. Körteldelen av magen skyddas av pepsinogener och slem som är buffrande, detta för att hindra att magsaften fräter på slemhinnan. Den körtelfria delen skyddas inte av någon hinna och är därför mycket känslig för magsaft. Magsaften utsöndras kontinuerligt och kan fräta igenom slemhinnan om magen är tom en längre period. Grovfoder förhindrar detta då det stimulerar motoriken vilket i sin tur stimulerar till ökad utsöndring av slem och pepsinogener. Grovfodret lägger sig överst i körteldelen av magen och därmed förhindrar att magsaft skvalpar upp och fräter på den körtelfria delen. Då hästen tuggar ökar pH-halten i magsäcken eftersom saliven har en buffrande effekt. Ökad pH-halt kan minska risken för magsår.
![info_gastricf1[1]](res/default/clip_image011.jpg "info_gastricf1[1]")
http://www.omafra.gov.on.ca/english/livestock/horses/facts/info_gastricf1.jpg
Grovfoder aktiverar utsöndring av gastrin snabbare än kraftfoder, denna aktivering av gastrin ger snabbare utsöndring av magsaft och skadliga bakterier kan tas om hand fortare. Vid kraftfoderutfodring tar alltså aktiveringen av gastrin längre tid men däremot sker sekretion av magsaft under en längre period eftersom kraftfoder stannar i magsäcken längre. Kraftfoder har inte samma skyddande effekt som grovfoder vilken kan medföra problem i den körtelfria delen av magslemhinnan. De hästar som oftast drabbas är högpresterande trav- och galopphästar. Ett samband mellan krubbitning och magsår kan påvisas. Hästar som krubbiter och blir behandlade med syraneutraliserande medel minskar sitt krubbitande, detta för att syraneutraliserande medel tydligt förbättrade magens kondition. Krubbitning kan kanske därför bero på att buffrande saliv utsöndras vid utförande och att pH i magsäcken höjs.
Förgiftningar
Vid förgiftningar kan levern påverkas då kemiska gifter eller andra toxiner förstör levervävnaden och förhindrar gallan att utsöndras normalt. Detta kan leda till gulsot.
Dåligt foder behöver inte bara ge problem i matspjälkningskanalen. Om hö är för fuktigt kan jäst och mögel växa till vilket medför att höet blir ”dammigt” av mögelsporerna och aktinomyceter. Dessa sporer kan orsaka kroniska luftvägsbesvär såsom COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease). Ensilage har visat sig minska symptom på kvickdrag hos hästar.
Foderstrupsförstoppning
Foderstrupsförstoppning innebär att fodret fastnar i foderstrupen på väg ner till magsäcken. De vanligaste orsakerna till förstoppningen är att hästen äter för torrt foder som inte blivit tuggat och uppblött ordentligt av saliven, att hästen äter för fort eller att hästen får i sig icke blötlagd betfor som sedan sväller i foderstrupen. Karaktäriskt för foderstrupsförstoppning är att det rinner saliv och foderrester ur näsborrarna, att hästen hostar och saliverar överdrivet.
Slutsats
Mycket grovfoder av godhygienisk kvalitet och fri tillgång till friskt vatten och salt är det viktigaste för en häst. Svårare än så behöver det inte vara.
Referenser
Archer, D. C., Proudman, C. J. (2006). Epidemiological clues to preventing colic. Vet. J. 172, 29-39.
Attrell, B., Björnhag, G., Dalin, G., Furugren, B., Philipsson, J., Planck, C., Rundgren, M. (1994).
Hästens biologi, utfodring och avel. Natur och Kultur/LTs förlag
Björnhag, G. (1990). Hästens fodersmältningsfysiologi. Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för djurfysiologi, Fakta Husdjur, nr 13. Uppsala.
Björnhag, G. (2000). Kompendium i fodersmältningsorganens funktion hos de växtätande husdjuren. Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för djurfysiologi. Uppsala.
Dekker, H., Marlin, D., Alexander, L., Bishop, R., Harris, P. A pilot study investigating the relationship between perceived and actual workload and estimated energy intake in riding centre horses. Equine Comp. Exercise Phys. 4(1); 7–14
Feige, K., Schwarzwald, C., Furst, A., Kaser-Hotz, B. (2000). Esophageal obstruction in horses: a retrospective study of 34 cases. Can. Vet. J; 41:207-210
Hollands, T. (2000). Nutritional management of laminitis. J Equine Vet Sci. 20
Houpt, K. A., Eggleston, K., Kunkle, K., Houpt, T. R., (2000). Effect of water restriction on equine behaviour and physiology. Equine Vet J, 32 (4) 341-344
Johnson, P. (1999). Obesity and laminitis. J Equine Vet Sci 19
King, C., Mansmann, R. A., (2004). Preventing laminitis in horses: Dietary strategies for horse owners. Clin Tech Equine Pract 3:96-102
Kronfeld, D. S., Treiber, K. H., Hess, T. M., Boston, R. C. (2005). Insulin resistance in the horse: Definition, detection, and dietetics. J Anim Sci. 83:22-31.
Métayer, N., Lhôte, M., Bahr, A., Cohen, N. D., Kim, I., Roussel, A. J., Julliand, V. (2004). Meal size and starch content affect gastric emptying in horses. Equine Vet J. 36-40.
Müller, C. (2002). Småbalsensilering – paketensilage till hästar Small bale silage for horses. Rapport 254. Institutionen för husdjurens utfodring och vård. SLU.
Murray, M. J., (1996). Effects of intermittent feed deprivation, intermittent feed deprivation with ranitidine administration and stall confinement with ad libitum access to hay on gastric ulceration horses. Am. Vet. J. Res 57(11):1599-603.
Murray, M. J. (1997). Suppression of gastric acidity in horses. J. Am. Vet. Med. Assoc.1;211(1):37-40.
Nadeau, J. A., (2000). Evaluation of diet as a cause of gastric ulcers in horses. Am. J. Vet. Res. 61 (7):784-90
Nicol, C. J., Davidson, H. P. D., Harris, P. A., Waters, A. J. (2002) Study of crib-biting and gastric inflammation and ulceration in young horses. Vet Record. 151, 658-662.
Pettersson, H., Green, B. (2002). Håll hästen frisk, att förebygga och bota sjukdomar. ICA bokförlag.
Planck, K., Rundgren, M., (2003). Hästens näringsbehov och utfodring. Natur och Kultur/LTs förlag
Sevelius, F., Pettersson, H., Green, B. (1991). Håll hästen frisk. Att förebygga och bota sjukdomar. ICA förlag Västerås
Tveit, C. (1999). Magsäckens sekretionsfysiologi och magsår hos häst. Seminariearbete. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.
Vick, M. M., Adams, A. A., Murphy, B. A., Sessions, D. R., Horohov, D. W., Cook, R. F., Shelton, B. J., Fitzgerald, B. P. (2007). Relationships among inflammatory cytokines, obesity and insulin sensitivity in the horse. J Anim Sci 85:1144-1155.
Wolf, P., Kamphues, J. (2006). Case study: colic in ponies in a "petting zoo" caused by ingestion of higher amounts of wheat (Triticum aestivum L.) Deutsche Tierarztliche Wochenschrift. 113, 385-387
Dietary factors in laminitis. (2005). Journal of Equine Vet Sci. 25, 3, 125
Preventing carbohydrate overload – laminitis. (1998). Journal of Equine Vet Sci. 18
Föreläsning med Carina Palmgren Karlsson
http://www.lillhagna.com/_info/fakt_om_fruktan.htm
http://www.krafft.nu/default.asp?menuItem=7&subMenuItem=18&contentItem=30
http://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424121744.htm
http://www.buckeyenutrition.com/equinetechnical/EB07_Management_of_the_Overweight_Horse.html
http://www.hastfoderradgivning.net/tidningen.pdf
http://www.hastfoderradgivning.net/Hastfocus.pdf
http://www.thehorse.com/ViewArticle.aspx?ID=12588&nID=7&src=RA
http://www.dclahdvm.com/Articles/overweight.htm
http://www.completerider.com/nutrition.htm
http://www.optimail.com.au/berrime/starving.htm
http://starvinghorses.com/Refeedingsyndrome.html
©2005 Marie Eisersiö. Alla rättigheter reserverade. Telefon: +46703943164. Epost: marie@medvetenridning.com
